Allt är bara bajs. Dålig bajs.

Min världsbild var helt klart mycket finare när jag inte var medlem på feminist-grupper på facebook och läste Lady Dahmers blogg. Den var naiv och drömlik likt en överexponerad bild av en höstäng av guld med lite glitter i kanten. Och nu... Tja.

Jag vill gärna gå tillbaka till den tiden då jag trodde att mitt största problem var att jag skulle våga klä sig som jag vill, inte att tänka på hur klädaffärer delar upp allt i kill och tjej och hur dumma i huvudet folk är när de gör kvinnan till det andra könet.

Jag vill bara gråta och gå i kloster, så slipper jag bry mig. Säger vi.

Thumbs up

Den positiva överraskningen att upptäcka att man har drygt 500 SEK mer på kontot än man trodde, och 1500 SEK mer än man förväntade sig.

#underbarating

Gåshuden som uppstår när man lyssnar på Myles Kennedy sjunga.

120322

Fan, idag har jag vaknat okristligt tidigt för en arbetslös OCH haft ont i halsen. Helt orelaterat. För jag skulle nämnligen upp och kolla så att syrran kom iväg till skolan och av någon anledning kliver hon upp klockan sex. När skolan börjar åtta. Och det tar inte ens fem minuter att gå. Äta frukost och klä på sig hade hon gort på en halvtimme. Men jag antar att det är därför som hon kommer orka vakna tidigt när hon måste det och jag inte gör det.

Och sen har jag som sagt ont i halsen. Eller inte ont som i att det faktiskt gör ont, men jag har besvär och den är svullen. Varför blir den det varje gång jag ska vara ensam? 24 timmar har mina föräldrar hunnit vara bortresta. Redan på väg att bli sjuk.

Ja.  Hundarna myser med mig i alla fall. Och så har jag ju Mass Effect också.

Wrath of the Titans

Jag känner mig så pinsam varje gång jag vill se en film för att jag gillar en skådis i den. Inte för att filmen verkar intressant eller bra, eller för att skådisen är utomjordiskt bra. Ofta för att jag tycker att skådisen är snygg. Typ nu. Jag vill se Wrath of the Titans.

...För att Sam Worthington är med.

För ärligt talat var Clash of the Titans inte så jäkla bra. Den var okej, och jag kan se den igen, men den här filmen verkar inte lika bra som den.


Veni, vidi, vici.

Nu har Amanda varit arbetslös i hela två veckor.

...

Japp. Två veckor. (Var tvungen att kolla datumen för att vara säker.)

Ska vi dra en kort lista på vad jag hunnit göra sedan jag "tog en paus" (eheehee, ja, för jag har ju "tänkt börja jobba sen igen")?

Spela Mass Effect. Spela Mass Effect 2. Spela Dragon Age 2. Kollat på diverse filmer. Varit på promenad med hundarna (många gånger, långa promenader också). Spela Mass Effect 3. Hälsa på i Luleå i två dagar innan jag ville hem och spela Mass Effect 3 igen. Rita ett par bilder. Söka in på universitet och förbanna sig över arbetsproverna i år igen.

Eh, ja. Jag tror det var allt. Om man räknar bort sånt där smått som man alltid gör; Äta, sova, hänga på internet...

De här två veckorna har varit så underbara att det är inte sant. Riktig semester är vad det har varit. När jag kunnat ta dagen som den kommer. Det är därför jag måste vara lärare. Så jag har åtta veckor ledigt under sommaren och lov när ungarna har lov. För jag kan inte jobba 50 veckor om året. Det går bara inte.

Vilket påminner mig om att jag också har upptäckt att Samhällsprogrammet numer heter Humanistiska programmet och är indelat i två... eh, delar(?): Kultur och språk. Läser man språk är det 400 poäng språk man läser. 300 poäng väljer man väl valfritt vilket språk man vill läsa antar jag. 100 poäng är att läsa latin.

Ja. Latin.

Fatta vad awesome.

Så jag har sökt in på Ämneslärare för Gymnasiet, inriktning Bild/Latin på Göteborgs Universitet.

Jag har velat kunna prata latin i minst tio år nu, men det är ju ett sånt där språk som man måste ta tag i själv om man vill läsa någonstans, man har ju inte bara kunnat välja det i skolan (förutom nu då, när jag har gått klart gymnasiet).

När jag kan latin flytande, räkna då fan med att jag kommer svänga runt med fancy latinska uttryck och skit.

HAHA, på Sofia som drog ner mig på jorden igen och sa "Var ska du ha användning för det för?"!!! :P Nu får jag leva i det blå igen (tills jag upptäcker att jag inte kommer in eller något... >_>)

Sadness

Jag blir lite ledsen på alla Mass Effect-fans som sitter och är skitarga på BioWare för att de tycker att det blev ett dåligt slut. För rent tekniskt sett så var det inte ett dåligt slut, utan det som saknas är bara ett "vad hände sen". Så att man får veta vilka karaktärer som överlevde, hur de gick vidare med sina liv efter kriget and so on.

För jag tror inte att (spoiler varning) de karaktärer som kraschade med Normandy i slutet av spelet blir strandade på jungel-planeten utan mat för all framtid tills de dör. Svarta lådor finns ju redan på vår tid, så jag misstänker att det finns en aningen mer utvecklad version av denna 150 år in i framtiden när spelet utspelar sig.

Och vill man inte att Mass Effect-relay'erna ska förstöras får man ju helt enkelt strunta i att förstöra dem. Faktiskt. Det fanns två val man kunde göra (tre, om man hade lyckats med lite specialsaker), varav ett av dessa val inte inkluderade att förstöra dessa relays.

Förlåt min ranting om Mass Effect när jag vet att ingen bryr sig, men jag orkar inte skriva det där folk bryr sig så de kan hacka på mig för att jag inte håller med.

1, 2, 3.

Idag så stod jag på lur för postbilen. Ja, faktiskt. Mamma tvingade ut mig på en långpromenad med hundarna (egentligen så tyckte...

Fan, okej. Jag börar från början så inte alla sitter och tänker "VADFALLS!??!?!?!" när de läser saker.

1. Jag har sagt upp mig från mitt jobb. Ja. För jag mådde verkligen skit där. Det var aldrig bra stämning (okej, jo, på rasterna, men det är totallt en timme av min jobbdag på minst fem och en halv timme), och det gick bara utför. För alla. Varje morgon ville jag hitta en anledning att inte gå till jobbet och när jag väl var där ville jag hitta en anledning att gå hem. Jag var alltid trött när jag kom hem, om jag så sovit ut hela natten och kom hem klockan ett. Ibland sov jag dåligt i fyra timmar och skulle ändå orka jobba. Så vill jag inte känna mig när jag jobbar. Så jag slutade. Punkt.

2. Jag HAR anmält mig till arbetsförmedligen. Inte fixat helt klart när man går och slutför registreringen på ett kontor, men snart. Och jag kommer söka jobb till sommaren. Men just nu vill jag vara ledig. Känna efter. Känna efter rätt så jäkla mycket.

Ja, okej. Så idag jobbade jag alltså inte. Mamma vill absolut inte att jag spenderar mina dagar med att vara instängd hela dagarna och kvällarna, så hon vill gärna att jag går på en promenad med hundarna varje dag, så jag får komma ut lite.

...ja, det är en aning pinsamt. Inte lika pinsamt som att lura på postbilen, men fortfarande pinsamt. Och lurade på postbilen gjorde jag också. Mötte den flera gången på min promenad och sen när jag kom hem satt jag och väntade på att klockan skulle bli ett (då bilen brukar komma förbi oss). Och så gick jag och spanade. Och postbilen kom. Så då stod jag och väntade på bilen medan den lämnade post i fyra andra brevlådor först. Sket nästan ner mig när jag såg att postpersonen stoppade ner en kartong i vår brevlåda.

JA!!!!! MITT MASS EFFECT 3 COLLECTORS EDITION HAR KOMMIT!!!!!!!!!!!11 JAA!!!!!!!!AHAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!!!

Eller inte.

Jäkla Matilda som också beställer saker som kommer i kartonger.

Men mitt spel kommer imorgon! För jag har fått ett leverans meddelande (fick det en halvtimme efter jag stalkat postbilen) att de nu har skickat spelet. SÅ DET KOMMER IMORONG!!!!!!!!!!!!!! *imorgon ska det nog vara.

Hoppas jag. Kan ju hända att det kommer på torsdag också. När det ska komma ut i Sverige. Men jag hoppas på imorgon. Då kommer jag kanske skriva ett kärleksbrev till Megastore.

Assassin's Creed III

Ni trodde väl inte att jag skulle sluta tjata spel bara för att sista delen av Mass Effect kommer ut nu i veckan? Det hoppas jag inte, för då blir ni besvikna. Snart kommer nämnligen Assassin's Creed III ut. :D


Explosion.

Okej, fyra/fem/sex dagar kvar. Ja, jag vet ju inte riktigt när jag får hem mitt paket med min Mass Effect 3: N7 Collectors Edition och jag kan. Inte. Vänta. Länge.

Jag känner mig som att jag håller på explodera. Nu. Idag. Imorgon. På söndag. Måndag. På tisdag kommer jag definitivt ge ifrån mig ett skrik som hörs genom hela Sverige varesig jag får spelet eller inte.

Jag vill dö. Eller fangirla som fan med någon som älskar spelet lika mycket som jag. Men någon sån finns det ju inte här i Övertorneå i min vänskapskrets, så det går det åt helevete med. Och därför kommer jag att explodera.

Fan.

RSS 2.0